En ängel och en blommig kopp!
Ja där sitter hen min lilla ängel som jag möter varje morgon i köket. Hen tittar på mig eller närmare bestämt "bortom" mig med sitt väna men lite uttryckslösa blick. Smått skamfilad både här och där men jag tycker så mycket om hen som hen får vara kvar i min ägo. Och skamfilade och smått nötta är vi nog allihopa och är endast ett bevis för att vi lever och har mött erfarenhet i olika former. Min ängel sitter där så fint på kanten på min kruka lätt lutandes mot den gröna basilikan i bakgrunden och med ett hjärta av guld ♥
Det första jag bara måste inta på morgonen är mitt älskade kaffe. Avnjutes bäst och helst i en vacker kopp som jag är lite besatt av att inhandla i olika former och mönster. Jag anser att smaken inte endast finns i kaffet utan i kombinationen med en vackert utformad kopp!
Maken blir galen varje gång han öppnar ett skåp i köket och där står en ny kopp eller annat porslin som jag bara "måste ha". Jag blir lika förvånad varje gång för jag trodde inte han hade sån koll på vårt porslin... Kanske är även han besatt?...
Så där kan jag sitta i köket med min kopp tillsammans med ängeln hen som tittar på mig utan att se mig men jag tycker ändå om att ha dess sällskap. Men den senaste veckan har jag haft ännu bättre sällskap än en keramikängel med tom blick för maken har ju och är faktiskt fortfarande i Sverige. Vi har inte bott tillsammans de senaste nio månaderna och det är helt galet hur fort tiden ändå gått. Dagarna rinner iväg och snart åker han igen. För honom har det varit ett galet tempo med middagar, umgås med familj och vänner samtidigt som han jobbat och gjort allt det som jag inte fått ordning på i hemmet... Men han är inte klar än kan jag upplysa er om.
Snart åker han igen och då är det återigen jag om min kantstötta ängel som sitter där i köket och betraktar varandra endast med min blommiga kopp oss emellan.
