sirieisenhardt.blogg.se

Det är min tur och jag går mot disken. Jag skall hämta ut (tant) medicin och tar fram min legitimation som apotekaren ber om. Hon tittar på mig och frågar vilken av medicinerna jag ska hämta ut. Jag missförstår henne och frågar vilken hon tycker jag skall ta för jag tror att hon menar att det är två olika märken av samma sorts medicin. Hon ler lite så där "överlägset" men ändå vänligt och informerar mig och att det första receptet som är utskrivet i mitt namn för ganska så länge sedan är en kräm som skall smörjas. Smörjas var då far det genom mitt huvud? Har jag klåda någonstans eller? Apotekskvinnan forsätter att titta på mig och inväntar mitt svar. Det senaste receptet tack säger jag för den första åkomman verkar ha gått över... vi skrattar båda två och jag beklagar mig över att bli äldre och att vi kvinnor måste utstå så mycket när ålder tar ut sin rätt. Det är ju inte klokt att jag får krämpor på ålderns höst och kombinerat med ett dåligt minne glömmer jag bort att hämta medicinen och sen har jag glömt att jag överhuvudtaget hade en krämpa. Nåja så "dödligt" kan det inte ha varit eftersom jag överlevde utan medicinering till och med...

Jag frågar henne om det är några biverkningar och hon hänvisar mig lite bryskt men artigt till att läsa den medhavda informationen som ligger i förpackningen tillsammans med min "tantmedicin". 

Beklagar mig ännu en gång över mitt åldrande och avslutar med att säga att "allt ska ned". Hon skrattar igen och hänvisar till "tyngdlagen"...

 

- Mamma när åker du hem?

Mamma Siri hinner inte svara innan nästa sms kommer...

- På väg hem? Även om jag inte kan höra sms:et kan jag ändå högt höra hennes lite otåliga röst i huvudet...

Hinner inte svara förrän nästa meddelande poppar upp i telefonen:

- Hallå!!! Här kan jag faktiskt ana lite ilska.

Äntligen ett svar från mamma:

- Hmmm lugna dig, på väg hem.

Ett snabbt svar från dottern:

- Ok 

Inom kort nästa sms från en ursinnig dotter:

- HEMMA SNART ELLER?

Suck, mamma Siri svarar:

- Jobbig unge du är!

 

Siri 1: "Åh vad gott det skall bli med lite kvällskaffe!

Siri 2: "Är det verkligen bra? Kan du sova då?

Siri 1: "Gud så trist du är - det är ju gott och då vill jag ha det"

Siri 2: "Gå upp och kissa kommer du också göra" 

Siri 1: "Meeen lägg av, om jag vill dricka kaffe så gör jag det så det så"!

Siri 2: "Vad barnslig du är"

Siri 1: "Då får jag väl vara det och nu får du vara tyst så jag kan njuta av mitt kaffe"

Nu orkar jag inte prata med mig själv längre. 

 

Dags att gå och lägga sig och den enda jag tänker tala till resten av denna dag är kudden, KRAM och god natt!